Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Göran Tunström 1937 – 2000.

I slutet av förra veckan var jag och äldsta (vuxna) dottern på resa i Värmland – ett typiskt exempel på att bara några dagar kan ge väldigt mycket semesterkänsla, upplevelser och omväxling. Vi gjorde förvisso olika saker, till exempel rekognoscerade dottern för sin kommande bok, men det berättar hon om själv i egna medier. Vi åt god mat också, men inte heller det tänker jag visa upp här på bloggen, nej, här kommer i stället litteraturattraktionerna! (Värmland kan i högsta grad rekommenderas både för dem som söker vacker natur och för dem som är ute efter författarminnen. Det är ungefär lika tätt mellan båda delarna!)

Vi bodde på ett trivsamt B&B på Prostgården i Sunne, alldeles nära Sunne kyrka – och där på kyrkogården ligger Göran Tunström liksom också hans föräldrar begravda. Innan resan hade jag läst Berömda män som varit i Sunne av honom, men den slog inte an så särskilt på mig. Men jag minns med värme Juloratoriet, och Det sanna livet var med på min 50-i-topp-lista för böcker som jag skrev här på bloggen en gång. Det kändes fint att stå vid hans grav en stund i sommarkvällen.

Diktaren Gustaf Fröding 1860 – 1911.

Dag två besökte vi Rottnerosparken där herrgården ligger som var förebild till Selma Lagerlöfs Ekeby i Gösta Berlings saga. Det är en skulptur- och blomsterpark och bland skulpturerna återfinns förstås både Selma själv och hennes släkting Gustaf Fröding!

Sedan fortsatte vi till Selma Lagerlöfs gård Mårbacka, där vi visserligen varit en gång 25 år tidigare, men som nu var ett efterlängtat mål för oss båda. Vi gick runt i trädgården i väntan på guidning. Sedan fick vi komma in i huset tillsammans med tre andra plus en guide – en liten grupp så här före högsäsong. Guidningen avslutades i Selma Lagerlöfs arbetsrum med skrivbord och stor boksamling, där vi till och med fick höra en inspelning av författarens röst.

Det visade sig att jag inte läst en av de Selma-böcker som dottern finner bäst, nämligen Bannlyst, så nu ligger den på mitt nattduksbord.

Framme vid Mårbacka.

Vi besökte så klart också handelsboden och cafét. Nytt för mig var att Selma Lagerlöf inte ”bara” var en världsberömd författare, nobelpristagare och ledamot i Svenska akademien, utan också drev ett litet företag, kanske mest för att upplåta arbetstillfällen i hemtrakten. På Mårbacka tillverkades och förpackades ”havrekraft”, det vill säga så kallat skrädmjöl. Det skulle vara oerhört bra för hälsan och den som önskar kan prova kakor bakade på detta på cafét.

Även inne i Sunne satt Selma Lagerlöf staty.

Skrädmjölsdrömmar på cafét i Mårbacka.

Dag tre bilade vi till Filipstad där det fanns ett mycket trevligt Nils Ferlin-museum. Vi hade dessutom turen att få höra en gästande kör sjunga visor av bland annat Ferlin och jag har fortfarande ”Får jag lämna några blommor” i huvudet efter deras fina framförande.

Ferlinmuseet i Museet Kvarnen i Filipstad.

Jag och Nils Ferlin.

Akvareller av Lars Lerin.

Dag fyra slutligen blev det Karlstad med Lars Lerins konsthall Sandgrund – och även om han i första hand är konstnär så är han ju också författare. Nedan några målningar ur Här slutar allmän väg. I bilen hade vi lyssnat på Det tysta köket som ljudbok och även från det sammanhanget fanns bilder att beskåda.

Fyra dagar med många intryck och sköna stunder – man borde ta minisemestrar oftare! Eller så stannar man hemma och läser böckerna i stället …

Annonser

Pingstpsalm

Kom helige Ande, du hemliga röst,

som viskar inom oss om sanning och tröst.

En Fader och Son kan jag hjälpligt förstå

men du är en gåta, en gåva att få

ifrån höjden.

 

Kom helige Ande med vårsol och glöd.

Jag vet, att där du är finns liv, inte död.

Du väcker vår glädje, vårt hopp tusenfalt,

en del av den styrka som omsluter allt

med sin kärlek.

 

Kom helige Ande med tro för idag,

med stöd till din kyrka, så sårbar och svag.

Du enhetens Ande, förändringens vind,

du sveper runt världen, en smekning på kind

ifrån höjden.

 

© Anna Dunér

Hurra, mina nya böcker har kommit!

I slutet av förra året utkom, som jag tidigare berättat, en nyutgåva med fyra nyskrivna kapitel av boken I helgonens värld. (Text av mig och bilder av Andréa Räder, KPN 2017.) Nu har vi fått en riktigt trevlig recension i Katolskt magasin nr 3/2018. Så här slutar den:

Det är en bok full av värme och humor, men också av allvar och uppmaning till eftertanke. Den är exempel på att det är möjligt att på ett språkligt, bildligt och innehållsmässigt lättsmält sätt presentera material som manar till allvarlig reflektion. Boken rekommenderas varmt! / fader Björn Göransson

Recensenten har själv skrivit en bok om ett av helgonen som är med i vår bok: Maria Elisabeth Hesselblad – ett helgon från Sverige. En bok som jag i min tur likaså kan rekommendera varmt! 🙂

Glädjande nog har En bok för alla (”kvalitetsböcker till låga priser”) gett ut Emilia på gymnastik! Den går att köpa från och med idag, t.ex. här på Adlibris. Och här finns den på En bok för allas hemsida. Jag har ännu inte sett den på riktigt själv, men den ska väl komma i brevlådan endera dagen. Trevligt är det i alla fall!

Knyttet som musikteater

Slutscenen i föreställningen.

”Nu tröstar vi varandra och är aldrig rädda mer!” (Maria Misgeld, Theresia Billberg och Lisa Östborn i Vem ska trösta Knyttet?)

Idag hade jag glädjen att gå med två kusinbarn på åtta och knappt sex år på Musikaliska på Nybrokajen och se Vem ska trösta Knyttet? (familjekonsert med Länsmusiken). Bilderboken med samma namn av Tove Jansson är en av mina stora favoriter livet igenom och inte blir den sämre av Peter Lundblads tonsättning från 1978!

Pjäsen var 40 minuter lång och trogen originaltexten som sjöngs, samtidigt som man också lagt till en del repliker, vilket nog var bra för att fånga barnens intresse. På så sätt blev föreställningen både spännande och rolig. Budskapet om att vara ensam, rädd och osedd men förvandlas genom känslan av att behövas är förstås tidlöst.

Tack ”Teater i Haga” för en fin upplevelse!

Lördagen den 10 mars kommer musikföreställningen uppföras på Tibbleteatern i Täby.

Läs-året 2017

Dags för lite lässtatistik! Under 2017 blev det 67 böcker lästa för mig. Fjorton av dem var av engelskspråkiga författare, fem av tyskspråkiga, en vardera av italiensk-, spansk- och hebreiskspråkig författare och resterande 45 av svenska författare. 20 stycken var faktaböcker/biografier/kokböcker och övriga 47 skönlitteratur.

Här följer ett axplock av det bästa!

Böcker av eller om närstående
* Den historiska romanen Högt flyger fåglarna av Linnea Dunér.
* Barnmatsboken Mums för minigourmeter och matgladisar av svägerskan Gunilla Kinn Blom m.fl.
* Biografin om min farmors farfar Peder Herzog Bokbindaren som började bygga av Per T. H. Dahl.

Klassiker
* Villette av Charlotte Brontë nyöversatt av det sympatiska översättarparet Anna-Karin Malmström Ehrling och Per Ove Ehrling.
* Två städer av Charles Dickens, tyvärr i en mindre bra översättning från 1969.
De gav båda ett starkt intryck, kanske bland annat för att de är så tjocka så att man får vara kvar i bokvärlden länge.

Nya författarbekantskaper
* Lotta Lundberg: Jag läste hennes Timme noll och tänkte, att henne måste jag läsa mer av! Vilket jag dock tyvärr ännu inte har gjort …
* Sara Lövestam: Så bra, vare sig det handlar om språk, deckare eller ungdomsbok. För mig började det med Grejen med verb och sedan blev det fem till Lövestam-böcker innan året var slut.
* Juli Zeh: Jag fick två böcker av henne från tyska vänner. Båda var läsvärda, men särskilt Unterleuten var ett ambitiöst och spännande verk – över 600 sidor där huvudpersonen är … en hel by!

Allmän läsglädje
* Fredrik Backmans böcker om Björnstad! Även här handlar det ju om många olika personer samlade i ett litet, relativt avskuret samhälle. (Intressant, såg likheten med ”Unterleuten” först nu …)
* Jennifer Nivens ungdomsbok Vända världen rätt med den ansiktsblinde Jack och den överviktiga Libby som underbara huvudpersoner.

Ett riktigt bra ”läsår” på det hela taget! Och gott nytt till alla läsare och följare!