Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Andras böcker’ Category

Dags för lite lässtatistik! Under 2017 blev det 67 böcker lästa för mig. Fjorton av dem var av engelskspråkiga författare, fem av tyskspråkiga, en vardera av italiensk-, spansk- och hebreiskspråkig författare och resterande 45 av svenska författare. 20 stycken var faktaböcker/biografier/kokböcker och övriga 47 skönlitteratur.

Här följer ett axplock av det bästa!

Böcker av eller om närstående
* Den historiska romanen Högt flyger fåglarna av Linnea Dunér.
* Barnmatsboken Mums för minigourmeter och matgladisar av svägerskan Gunilla Kinn Blom m.fl.
* Biografin om min farmors farfar Peder Herzog Bokbindaren som började bygga av Per T. H. Dahl.

Klassiker
* Villette av Charlotte Brontë nyöversatt av det sympatiska översättarparet Anna-Karin Malmström Ehrling och Per Ove Ehrling.
* Två städer av Charles Dickens, tyvärr i en mindre bra översättning från 1969.
De gav båda ett starkt intryck, kanske bland annat för att de är så tjocka så att man får vara kvar i bokvärlden länge.

Nya författarbekantskaper
* Lotta Lundberg: Jag läste hennes Timme noll och tänkte, att henne måste jag läsa mer av! Vilket jag dock tyvärr ännu inte har gjort …
* Sara Lövestam: Så bra, vare sig det handlar om språk, deckare eller ungdomsbok. För mig började det med Grejen med verb och sedan blev det fem till Lövestam-böcker innan året var slut.
* Juli Zeh: Jag fick två böcker av henne från tyska vänner. Båda var läsvärda, men särskilt Unterleuten var ett ambitiöst och spännande verk – över 600 sidor där huvudpersonen är … en hel by!

Allmän läsglädje
* Fredrik Backmans böcker om Björnstad! Även här handlar det ju om många olika personer samlade i ett litet, relativt avskuret samhälle. (Intressant, såg likheten med ”Unterleuten” först nu …)
* Jennifer Nivens ungdomsbok Vända världen rätt med den ansiktsblinde Jack och den överviktiga Libby som underbara huvudpersoner.

Ett riktigt bra ”läsår” på det hela taget! Och gott nytt till alla läsare och följare!

Annonser

Read Full Post »

Oj, vad det ges ut böcker omkring mig! Vi är visst en ganska skrivande familj … Nästan samtidigt nu i september ger vår äldsta dotter ut del två i sin historiska romanserie ”Vargatider” och min svägerska släpper en fantastisk bok om god och hemlagad barnmat. Vi får ta dem en i taget:

De båda hittills utgivna böckerna i serien ”Vargatider”, skrivna och formgivna av Linnea Dunér. På bilden finns också ett vykort och ett par föremål som förekommer i bok 2.

Linnea Dunér gav i december 2016 ut boken Det sjunger i isen som nu har fått sin fortsättning med Högt flyger fåglarna. Jag, som nått min största berömmelse på Emilia-böckerna, som består av så där 500 ord vardera, och alltid föredragit det relativt lilla formatet när jag skriver, är helt tagen över att dottern lyckas skriva romaner på över 400 sidor. Och eftersom de är väldigt bra och fängslande och fulla av romantik, människoöden och 1800-talsmiljöer är vi läsare förstås väldigt glada över att de är så långa!

Linneas förlags hemsida kan du läsa mer. Dess paroll är ”De små människorna, de stora känslorna” och det stämmer väl in på böckerna. Vill du veta mer hittar du Linneas författarsida här. Och böckerna kan så klart både beställas från internetbokhandlarna och köpas hos fysiska bokhandlare – om de inte finns där får du gärna be dem ta in dem!

Serien handlar om tre systrar och den första boken är tillägnad Linneas egna systrar. Den andra är dedicerad till minnet av hunden Silva.

En ovanlig barnmatsbok med ovanligt söta barn på bilderna.

Så har vi boken Mums för minigourmeter och matgladisar av Gunilla Kinn Blom, Henrietta Anefalk och Edward Blom. Min brorson tillika gudson Melchior är en av de fantastiskt söta ”fotomodellerna” i boken. Det är helt följdriktigt eftersom författarna har lärt sig laga mat för barn i samspel med sina små och boken skulle knappast ha kommit till utan Elsa och Melchior som har smakat, ätit, kladdat, plockat och druckit. Liksom Edwards och Gunillas kokböcker för vuxna är bildmaterialet väldigt fint (foto: Åsa Deleau Wiklund; formgivning: Wickholm Formavd.) Texten är allsidig, initierad och inspirerande – och kan man väl säga också lite trösterik, som när Edward skriver som ”ett svar till alla småbarnsföräldrar som bara vill slå ihjäl oss när de läser våra avancerade recept och ser alla glada fotografier: Det är jobbigt för oss också – ibland till den grad att jag bara skriker rakt ut.”

Det speciella med boken är att den så genomfört och medvetet satsar på god och hemlagad mat och på att låta babysar och småbarn få prova många olika spännande smaker. För föräldrar som inte är lika inriktade på smaksensationer kommer den kanske inte ändra hela tillvaron, men säkert ändå inspirera till en hel del goda rätter och matsmakbitar. När våra barn var små skulle man introducera ett nytt livsmedel i taget och i flera dagar efter varandra ge mosad potatis, sedan morotspuré, sedan palsternackspuré och så vidare. Här kommer i stället färgstarka, kryddade smakrika förslag som broccolipuré med ädelost, blomkålspuré med champagnevinäger och sötpotatispuré med getost och kanel! Och även om lyxsmakerna inte är nödvändiga, så är de ju helt klart mycket roligare. Dessutom inbjuder de till att hela familjen äter av dem, vilket måste vara positivt för barnets inställning till mat och måltider. Har man råd då? Tja, som det står i boken så sparar man faktiskt en hel del pengar på att laga själv jämfört med att köpa färdig burkmat.

Som om det inte räckte med alla recepten (Full English Baby Breakfast, babyccino, äppeltorsk med curry, zucchiniplättar etc. etc.) innehåller boken också intervjuer och längre texter bland annat om barnmatens kulturhistoria, barnmenyer, hur mat kan användas som ett pedagogiskt inslag på förskolor och om hur man fixar godsaker till barnkalaset helt utan tillsatt socker.

Det här är boken för alla som tycker om mat och som tycker att små barn också borde få del av det goda!

P.S. En bok av mig kommer också ges ut under hösten. Håll utkik – jag återkommer om den!

Read Full Post »

Maken, 16-åringen och jag har varit en knapp vecka i London och det blev en hel del litteraturtema på resan. Tre författare alternativt litterära gestalter stod i centrum: Charles Dickens, Harry Potter och Sherlock Holmes. Två temavandringar var inbokade: Tour for Muggles och Sherlock Holmes walking tour of London. Harry Potter-världen känner vi väl alla tre, men Sherlock Holmes kunde behöva repeteras lite för att få ut så mycket som möjligt av vandringen. Dessutom hade jag bokat biljetter till utomhusteater i Regents’ Park, en uppsättning av Dickens A Tale of Two Cities. Den behövde vi också läsa innan. Här sitter vi på flygplatsen och läser – jag Sherlock Holmes-noveller, dottern A Tale of Two Cities som pocketbok och maken samma bok i mobilen.

A Tale of Two Cities utspelar sig under franska revolutionens dagar och de två städerna är London där lugn och ordning råder och Paris med revolution och upploppsstämning. Boken kom ut år 1859 men utspelar sig alltså bortåt hundra år tidigare. Naturligtvis finns där också en kärlekshistoria! Det var intressant att vi alla läste samma bok (för att sedan kunna förstå teatern) fast i olika versioner. Bland annat visade det sig att min svenska översättning (Två städer, 1969) var synnerligen medioker och hade uteslutit en hel del ur handlingen, bland annat det vackra slutet.

Vi såg pjäsen på onsdagskvällen efter att ha tillbringat dagen på London Zoo i samma park. Det var helt underbart att sitta där ute medan den blå himlen mörknade. I början såg vi ett par nattfjärilar i strålkastarljuset och någon gång kom ett flygplan eller helikopter in över scenen men oftast var man helt koncentrerad på pjäsen. En filt hade vi med oss och i pausen blev det varm choklad för två av oss, den ena spetsad med brandy.

Puffin-utgåvan från 2009.

Dottern hade fått boken redan förra sommaren även om hon inte läste den förrän nu. Att hon ville ha den var för att en person i en modern fantasyserie som hon gillar (The Infernal Devices) har just den som favoritbok. Roligt när äldre litteratur skrivs in i modernare sammanhang!

På lördagen besökte vi Charles Dickens museum på 48 Doughty Street där Dickens levde med fru och tre barn (blev så småningom tio stycken) 1837–1839. Här skrevs böckerna Oliver Twist, Pickwick-klubben och Nicholas Nickleby. Det var ett väldigt trevligt museum – dessutom billigare och utan kö till skillnad från Sherlock Holmes-museet som jag återkommer till nedan. Det hade varit intressant även om det ”bara” varit ett bevarat 1800-talshem i allmänhet, men nu kunde man också föreställa sig hur denna fantastiska berättare suttit där, haft gäster, sovit, betraktat sina barn och ägnat förmiddagarna åt att skriva. En imponerande detalj är att ingen av hans många böcker ännu har slutat att ges ut i nyutgåvor på engelska!

Entrén in till Dickens hem.

Porträtt av Charles Dickens.

Porträtt av Catherine Dickens.

Dukat bord i matsalen.

Två av böckerna som skrevs i huset.

Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes är ett annat fenomen. Här har äldre böcker (Doyle levde 1859–1930) funnit nya läsare och beundrarskaror genom nygjorda TV-serier.

Både vår mellandotter och nu yngsta dottern har milt sagt uppskattat BBC-serien Sherlock med Benedict Cumberbatch som den briljante och mycket specielle detektiven. Även jag får erkänna att den är riktigt bra, när väl den yngsta till slut fått mig att se den, och min bild av Sherlock Holmes har nog för alltid förändrats. Den som jag föreställde mig äldre, ganska stela detektiven har blivit en ung ”högfungerande sociopat” – och det fungerar alldeles utmärkt.

Fredagen blev vår Sherlock-dag. Först var det en två timmars vandring mellan olika Sherlock-servärdheter i London. Sedan tog vi lunch på puben Sherlock Holmes. Vi hade gått förbi den tidigare men när nu vår guide rekommenderade den och berättade att där fanns Sherlock-saker donerade av släktingar till Doyle gjorde vi slag i saken. Det behövde vi inte ångra – jag fick bland annat den godaste efterrätten på hela resan – varm brownie med mintglass.

Vår guide, Amber, under Sherlock-turen.

Sherlock Holmes pub på Northumberland street.

Mannen med den förvridna läppen (Sherlock Holmes-museet).

Professor Moriarty (Sherlock Holmes-museet).

Därefter styrde vi kosan mot 221 B Baker Street, enligt museet världens mest kända adress och Sherlock Holmes ”officiella” hem.

Det är symtomatiskt att museet inte är tillägnat författaren (som skrev också andra saker) utan den fiktive detektiven. Många tror att han finns, eller åtminstone har funnits, på riktigt. Om det vittnar de många brev med vädjan om hjälp som varje år kommer till adressen. En del av dessa brev finns insatta i en pärm på museet och vår guide tidigare under dagen berättade att innan museet inrättades fanns en bank på adressen. De behövde ha en person avsatt särskilt för att besvara brev till Sherlock Holmes!

Och så det bästa till sist – J. K. Rowlings Harry Potter! Det första spåret av honom stötte vi på redan i terrariet på London zoo!

Skylt som berättar att en scen ur Harry Potter filmats här och en bild på Harry och en orm.Orm i terrariet.Sedan sågs han med jämna mellanrum i bokhandlar, presentbutiker, när vi åkte förbi teatern där de ger Harry Potter and the Cursed Child och förstås under vår härliga vandring på torsdagen.

Guiden Elly ledde oss under 2 1/2 timme (som kändes som ungefär en) från den ena filminspelningsplatsen till den andra, från ställen som inspirerat Rowling till intressanta adresser. Även på väg mellan stoppen delade hon med sig av ”potteriana” och samtalade en hel del med vår dotter, såsom varande en av gruppens allra största Potter-fans.

Vår Harry Potter-guide med ”Muggle Handbook”.

Goodwin’s Court – förebilden för Knockturn Alley.

Hela Potter-serien har nyligen getts ut i ny utgåva (till 20-årsjubileet av första boken i serien) där man kan välja vilket elevhem man vill ha på omslaget!

I Waterstones bokhandel fanns såväl Harry Potter- som Sherlock Holmes-spel att köpa.

Rent allmänt är det en glädje att vara inne i engelska bokhandlar med en verklig mångfald av böcker! Och runt om på stan annonserades det inte bara om vuxenteater, utan även ett flertal barnböcker var aktuella för scenen. Gangsta Granny (Gangsterfarmor av David Walliams) ”live on stage”, Roald Dahls Fantastic Mr Fox (Den fantastiska räven) i ”Limited Summer Run”, The Gruffalo’s Child (Lill-Gruffalon av Julia Donaldson) ”live on stage”, The Wind in the Willows (Det susar i säven av Kenneth Grahame) som musikal …

Kan undra vad Enid Blyton och Lewis Carroll skulle tänka om de här versionerna …

Och en händelse som Brexit kan man ju inte försumma att parodiera i barnboksform – får jag presentera: Five on Brexit Island och Alice in Brexitland!

Var vi bodde? Jo, i stadsdelen Paddington.

Strax utanför vårt hotell fanns en liten park (Norfolk Square). Där står björnen Paddington (författare: Michael Bond) och med hans godnatt-vinkning avslutar jag min rapport. Farväl England och London för den här gången!

Paddington hälsar godnatt!

 

Read Full Post »

Framsidan av boken Jubileumsblandning (fyrverkerikaskader mot svart bakgrund)För cirka tretton år sedan hade vi i skrivgruppen, som jag deltog i, som uppgift att skriva en novell utifrån Erik Lindorms dikt ”Månvaka”. Det blev en novell om två sorters kärlek, eller kanske snarare om hållbar vardagskärlek kontra minnet av en stark förälskelse. Sent om sider har novellen med titeln ”Konserverad smärta” blivit publicerad, närmare bestämt i Sollentuna författarsällskaps nya antologi Jubileumsblandning – 20 år med Sollentuna Författarsällskap. Där har jag med såväl novellen som fyra naturinspirerade dikter.

Och Lindorms vackra dikt, den lyder så här:

Som av en stöt jag vaknar
mitt i natten och saknar.
Månen hägrar på rutan.
Det är dig jag är utan.
Jag ligger en hungrig timma
och låter min längtan glimma
som löjstim i månens flöde
kring dig och mig och vårt öde,
tills värken i själen domnar
och jag somnar.

Read Full Post »

Idag bjöd dottern på champinjonpaj till middag från julklappsboken The Unoffical Harry Potter Cookbook. Riktigt god var den, även om fyllningen var lite snålt beräknad i receptet. Och så hade den ett sådant där tjusigt lock som engelska pajer ska ha och och som jag aldrig orkat bry mig om att göra!

Rund paj i form täckt med pajdeg.

Foto: Henrik Dunér

Read Full Post »

I många år har jag varit både säljare och köpare på Bokbörsen, som är en handelsplats på nätet för begagnade böcker. Jag har också ofta rekommenderat den till andra, eftersom detta är något som verkligen behövs! I ett samhälle där böcker har kort lagerhållning och det mest bara finns nyutkommet i den fysiska bokhandeln är det fantastiskt med ett ställe där man nästan alltid hittar den antikvariska bok man är ute efter. Lika bra känns det att egna böcker, som man inte vill behålla, kan hittas av någon som vill ha dem. Att göra sig av med begagnade böcker är annars svårt, det vet alla som har hört sig för på antikvariat, second hand-butiker och (i desperation) på sitt lokala bibliotek.

Jag blev därför ganska ledsen när jag i förra veckan fick beställning på en bok och gick in på http://www.bokborsen.se för att expediera den. Sidan såg ordentligt annorlunda ut mot tidigare! Kanske kan man säga att den ser proffsigare ut, men det var svårare att hitta och tyvärr betyder det ”proffsiga” i det här fallet att den numera verkar vara helt anpassad för professionella säljare, alltså företag och inte privatpersoner. Fram till den här nya layouten har den, vad jag förstår, fungerat lika bra för antikvariat som för privatpersoner.

Vad är det då som har förändrats?

Här är några exempel:

Jag som säljare tar inte längre kontakt med min köpare. Allt går formaliserat till via Bokbörsen (eller kanske snarare via PromikBook AB) som skickar ut en faktura till köparen. Jag som säljare måste nu skicka boken innan jag fått in pengarna. Köparen har tre veckor på sig att betala. Får jag inga pengar ordnar PromikBook påminnelse och inkassohantering. Jag kan också sälja min faktura vidare. All ”trevlighet” har försvunnit från hanterandet.

Förr vägde jag mitt paket, kollade vad det kostade och talade om för köparen vad portot blev. Numera tillämpar Bokbörsen enhetsfrakt och även om mitt paket kostar 48:- med B-post eller 52:- med A-post (som nu senast) så får jag bara 45:- för portot. Bokbörsen tycker nämligen att allt ska gå ner i en blå påse stl M från posten (vilket allt dock inte gör).

På fakturan som, utan att jag kan råda över det, skickas ut till köparen uppges mitt personnummer. Om man inte vill att okända köpare ska få hela ens personnummer utöver namn, adress och telefon så är det ingen god idé att sälja genom Bokbörsen längre.

Andra märkliga saker, men som kanske inte gör så mycket i längden, är att ens lösenord verkar ha ändrats (antagligen för att höja säkerheten, men då kunde de ju åtminstone tala om att så skett och inte bara komma med standardformuleringen att om man ”glömt” sitt lösenord) och att man tvingas godkänna PayPal-reglerna, även om man väljer bort att använda sig av dem.

Tidigare fick man som säljare en räkning i slutet av månaden, ifall man sålt någonting, för att betala provisionen till Bokbörsen. Nu måste man i stället betala in i förskott till ett ”säljarsaldo” och därifrån dras avgiften till Bokbörsen direkt. Förut fick jag alltså pengarna direkt och betalade in avgifterna i efterskott. Nu får jag vänta i upp till tre veckor på min betalning (om kunden sköter sig) medan Bokbörsen får sina pengar direkt.

Känns inte som om den förändringen gjorts till min fördel direkt!

Bekymrad som jag var skrev jag till Bokbörsen via deras kontaktformulär när ovanstående uppdagat sig. Det är sex dagar sedan nu och ännu har jag inte fått något svar. På deras hemsida står det: ”Just nu får vi många frågor till vår kundtjänst. Vi jobbar hårt och tar dem efterhand, men det kan tyvärr dröja några dagar innan du får svar.”

Man undrar just varför de får så många frågor just nu … Det kan väl aldrig bero på missnöjda användare?!

Mitt senaste köp via Bokbörsen.

Mitt senaste köp via Bokbörsen.

 

 

Read Full Post »

Läslovet är här! 15-åringen har gett sig på Jane Eyre. Jag kämpar vidare med min stora läshög. Överst ligger en bok om Johannes Paulus II, som jag läser in mig på för att själv senare kunna skriva om honom. Maken försöker ladda ner Career of Evil av Robert Galbraith (J. K. Rowling) till sin mobil.

Vad läser du?

Boken Jane Eyre av Charlotte Brontë

en trave med fem böcker

hand på en datormus

Read Full Post »

Older Posts »