Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Böcker för 10–12-åringar’ Category

Idag har jag visst haft min WordPress-blogg/hemsida i åtta år. Där ser man … Och så är det den första december. Vill gärna önska alla mina läsare en glad och god adventstid!

Vill ni ha ”min” adventskalender på temat den heliga Franciskus går det bra att beställa den från KPN för 50:-. Där hittar ni också nyutgåvan av min bok I helgonens värld, som nu äntligen har kommit på riktigt, efter att jag fick ett antal provexemplar för en månad sedan. Illustratör till såväl bok som adventskalender är Andréa Räder.

Första luckan öppnad och i det medföljande texthäftet till kalendern kunde man idag läsa om hur Franciskus liv som helgon började.

Annonser

Read Full Post »

"Venedig & Veneto", "Luften är fri" av Sara Lövestam, "Holding Up the Universe av Jennifer Niven och "Döden i Venedig och andra berättelser" av Thomas Mann.

Nu går läslovet mot sitt slut, eller kanske snarare mot sin final i form av Allhelgonahelgen. I början av lovet var maken, yngsta dottern och jag på en lyckad resa till den otroliga staden Venedig! Böckerna till vänster hade jag med i packningen.

"I helgonens värld" (Bernadette Soubirous på utsidan.

Idag fick jag mina första exemplar av en nyutgiven bok med text av mig och bilder av Andréa Räder: I helgonens värld. Förra utgåvan kom 2003 och har varit slut ett bra tag så det är verkligen roligt med en ny, med fyra nya kapitel dessutom!

Under Italienresan påmindes jag flera gånger om boken, som då ännu befann sig på tryckeriet eller binderiet. Vi fick nämligen syn på några av de helgon som jag skriver om i boken! Mest intryck gjorde relikerna av Sankta Lucia i kyrkan San Geremia. Hela hon låg så att säga där i en glasmonter, även om det bara var de förtorkade fötterna som syntes. I övrigt hade hon klänning på sig och för ansiktet en silvermask.

 

San Geremia-kyrkan med den heliga Lucias reliker från början av 300-talet.

På tavelavdelningen i museet Correr såg vi tavlan nedan som föreställer helige Martin av Tours från 300-talet (anledningen till att vi firar Mårten Gås) där han delar sin mantel med en frysande tiggare. Och i en kyrka, som nog hette San Salvatore, fanns en vacker, nyrenoverad glasmålning av heliga Bernadette Soubirous inför jungfru Maria, alltså samma motiv som på min nya bok.

Alla tre (och sexton ytterligare helgon) kan ni läsa om i I helgonens värld!

Helige Martin av Tours från pinakoteket i Museo Correr.

Bernadette Soubirous var 14 år då hon vid upprepade tillfällen fick se en uppenbarelse av jungfru Maria. (Jämför utsidan av min nya bok.)

Read Full Post »

Maken, 16-åringen och jag har varit en knapp vecka i London och det blev en hel del litteraturtema på resan. Tre författare alternativt litterära gestalter stod i centrum: Charles Dickens, Harry Potter och Sherlock Holmes. Två temavandringar var inbokade: Tour for Muggles och Sherlock Holmes walking tour of London. Harry Potter-världen känner vi väl alla tre, men Sherlock Holmes kunde behöva repeteras lite för att få ut så mycket som möjligt av vandringen. Dessutom hade jag bokat biljetter till utomhusteater i Regents’ Park, en uppsättning av Dickens A Tale of Two Cities. Den behövde vi också läsa innan. Här sitter vi på flygplatsen och läser – jag Sherlock Holmes-noveller, dottern A Tale of Two Cities som pocketbok och maken samma bok i mobilen.

A Tale of Two Cities utspelar sig under franska revolutionens dagar och de två städerna är London där lugn och ordning råder och Paris med revolution och upploppsstämning. Boken kom ut år 1859 men utspelar sig alltså bortåt hundra år tidigare. Naturligtvis finns där också en kärlekshistoria! Det var intressant att vi alla läste samma bok (för att sedan kunna förstå teatern) fast i olika versioner. Bland annat visade det sig att min svenska översättning (Två städer, 1969) var synnerligen medioker och hade uteslutit en hel del ur handlingen, bland annat det vackra slutet.

Vi såg pjäsen på onsdagskvällen efter att ha tillbringat dagen på London Zoo i samma park. Det var helt underbart att sitta där ute medan den blå himlen mörknade. I början såg vi ett par nattfjärilar i strålkastarljuset och någon gång kom ett flygplan eller helikopter in över scenen men oftast var man helt koncentrerad på pjäsen. En filt hade vi med oss och i pausen blev det varm choklad för två av oss, den ena spetsad med brandy.

Puffin-utgåvan från 2009.

Dottern hade fått boken redan förra sommaren även om hon inte läste den förrän nu. Att hon ville ha den var för att en person i en modern fantasyserie som hon gillar (The Infernal Devices) har just den som favoritbok. Roligt när äldre litteratur skrivs in i modernare sammanhang!

På lördagen besökte vi Charles Dickens museum på 48 Doughty Street där Dickens levde med fru och tre barn (blev så småningom tio stycken) 1837–1839. Här skrevs böckerna Oliver Twist, Pickwick-klubben och Nicholas Nickleby. Det var ett väldigt trevligt museum – dessutom billigare och utan kö till skillnad från Sherlock Holmes-museet som jag återkommer till nedan. Det hade varit intressant även om det ”bara” varit ett bevarat 1800-talshem i allmänhet, men nu kunde man också föreställa sig hur denna fantastiska berättare suttit där, haft gäster, sovit, betraktat sina barn och ägnat förmiddagarna åt att skriva. En imponerande detalj är att ingen av hans många böcker ännu har slutat att ges ut i nyutgåvor på engelska!

Entrén in till Dickens hem.

Porträtt av Charles Dickens.

Porträtt av Catherine Dickens.

Dukat bord i matsalen.

Två av böckerna som skrevs i huset.

Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes är ett annat fenomen. Här har äldre böcker (Doyle levde 1859–1930) funnit nya läsare och beundrarskaror genom nygjorda TV-serier.

Både vår mellandotter och nu yngsta dottern har milt sagt uppskattat BBC-serien Sherlock med Benedict Cumberbatch som den briljante och mycket specielle detektiven. Även jag får erkänna att den är riktigt bra, när väl den yngsta till slut fått mig att se den, och min bild av Sherlock Holmes har nog för alltid förändrats. Den som jag föreställde mig äldre, ganska stela detektiven har blivit en ung ”högfungerande sociopat” – och det fungerar alldeles utmärkt.

Fredagen blev vår Sherlock-dag. Först var det en två timmars vandring mellan olika Sherlock-servärdheter i London. Sedan tog vi lunch på puben Sherlock Holmes. Vi hade gått förbi den tidigare men när nu vår guide rekommenderade den och berättade att där fanns Sherlock-saker donerade av släktingar till Doyle gjorde vi slag i saken. Det behövde vi inte ångra – jag fick bland annat den godaste efterrätten på hela resan – varm brownie med mintglass.

Vår guide, Amber, under Sherlock-turen.

Sherlock Holmes pub på Northumberland street.

Mannen med den förvridna läppen (Sherlock Holmes-museet).

Professor Moriarty (Sherlock Holmes-museet).

Därefter styrde vi kosan mot 221 B Baker Street, enligt museet världens mest kända adress och Sherlock Holmes ”officiella” hem.

Det är symtomatiskt att museet inte är tillägnat författaren (som skrev också andra saker) utan den fiktive detektiven. Många tror att han finns, eller åtminstone har funnits, på riktigt. Om det vittnar de många brev med vädjan om hjälp som varje år kommer till adressen. En del av dessa brev finns insatta i en pärm på museet och vår guide tidigare under dagen berättade att innan museet inrättades fanns en bank på adressen. De behövde ha en person avsatt särskilt för att besvara brev till Sherlock Holmes!

Och så det bästa till sist – J. K. Rowlings Harry Potter! Det första spåret av honom stötte vi på redan i terrariet på London zoo!

Skylt som berättar att en scen ur Harry Potter filmats här och en bild på Harry och en orm.Orm i terrariet.Sedan sågs han med jämna mellanrum i bokhandlar, presentbutiker, när vi åkte förbi teatern där de ger Harry Potter and the Cursed Child och förstås under vår härliga vandring på torsdagen.

Guiden Elly ledde oss under 2 1/2 timme (som kändes som ungefär en) från den ena filminspelningsplatsen till den andra, från ställen som inspirerat Rowling till intressanta adresser. Även på väg mellan stoppen delade hon med sig av ”potteriana” och samtalade en hel del med vår dotter, såsom varande en av gruppens allra största Potter-fans.

Vår Harry Potter-guide med ”Muggle Handbook”.

Goodwin’s Court – förebilden för Knockturn Alley.

Hela Potter-serien har nyligen getts ut i ny utgåva (till 20-årsjubileet av första boken i serien) där man kan välja vilket elevhem man vill ha på omslaget!

I Waterstones bokhandel fanns såväl Harry Potter- som Sherlock Holmes-spel att köpa.

Rent allmänt är det en glädje att vara inne i engelska bokhandlar med en verklig mångfald av böcker! Och runt om på stan annonserades det inte bara om vuxenteater, utan även ett flertal barnböcker var aktuella för scenen. Gangsta Granny (Gangsterfarmor av David Walliams) ”live on stage”, Roald Dahls Fantastic Mr Fox (Den fantastiska räven) i ”Limited Summer Run”, The Gruffalo’s Child (Lill-Gruffalon av Julia Donaldson) ”live on stage”, The Wind in the Willows (Det susar i säven av Kenneth Grahame) som musikal …

Kan undra vad Enid Blyton och Lewis Carroll skulle tänka om de här versionerna …

Och en händelse som Brexit kan man ju inte försumma att parodiera i barnboksform – får jag presentera: Five on Brexit Island och Alice in Brexitland!

Var vi bodde? Jo, i stadsdelen Paddington.

Strax utanför vårt hotell fanns en liten park (Norfolk Square). Där står björnen Paddington (författare: Michael Bond) och med hans godnatt-vinkning avslutar jag min rapport. Farväl England och London för den här gången!

Paddington hälsar godnatt!

 

Read Full Post »

Idag bjöd dottern på champinjonpaj till middag från julklappsboken The Unoffical Harry Potter Cookbook. Riktigt god var den, även om fyllningen var lite snålt beräknad i receptet. Och så hade den ett sådant där tjusigt lock som engelska pajer ska ha och och som jag aldrig orkat bry mig om att göra!

Rund paj i form täckt med pajdeg.

Foto: Henrik Dunér

Read Full Post »

Nu börjar det bli dags att beställa adventskalendrar och julklappsböcker!

För vad vore advent utan kalendrar och en julklappssäck utan hårda och fyrkantiga paket?!

Ett urval av Anna Dunérs böcker och adventskalendrar.

Read Full Post »

Det finns så många fantastiska författare runt om i världen som vi inte har en aning om. Inför årets tillkännagivande av nobelpriset i litteratur, när olika goda kandidater nämndes, tänkte jag en snabb tanke att de egentligen gott kunde låta ett par olika dela på det, för att beta av några stycken. Så många värda att hyllas … Och så kliver Sara Danius fram och tillkännager: Bob Dylan!

Hon säger i en intervju strax efteråt att han bland annat är ”extremt bra på att rimma”.

Ja, jag är besviken!

Och det anser jag mig kunna vara utan att vara en kännare av Bob Dylans texter.

I alla år när röster höjdes för att Astrid Lindgren borde fått nobelpriset brukade jag säga att jag inte höll med och försvara akademins agerande utifrån att det handlar om olika saker. Det finns fantastisk barnlitteratur, storartad fantasy, underbara bilderböcker, omistliga vänskapsskildringar, barnboksförfattare utan vilka vi knappt hade kunnat leva – men de har sina priser och sitt sammanhang. Inget blir bättre för att man blandar ihop och gapar över allt på en gång. Låt Svenska akademien hålla sig till vuxenlitteraturen och låt Barnboksakademien och alla som delar ut förtjänsttecken inom barnboksvärlden hålla sig till det.

Det här gäller inte längre! Redan förra året var jag tveksam (mitt bland allt jubel) när jag insåg att Aleksijevitjs böcker inte återfanns bland skönlitteraturen på biblioteket utan under politik och samhälle. Samtidigt kändes det förstås angeläget att hennes texter nådde en större läsekrets. Men att ge nobelpriset i litteratur till en rockmusiker, sångare och låtskrivare … som redan är så känd han rimligtvis kan önska! Vad ska det tjäna till?

De aderton lyfter inte längre fram litteraturen inom den kanske snäva betydelse som många av oss förväntar oss att de ska göra. Kanske vill de visa att litteraturen är till för alla? Att litteratur kan vara vad som helst – journalistik, låttexter … Att ledamöterna är moderna och folkliga? Men då finns inte begränsningen längre! Nobelpriset till Astrid Lindgren är för sent, men nästa år borde det gå till J. K. Rowling. Det vore värdigt, om priset hur som helst inte längre fyller sin funktion att bilda oss inom den smalare litteraturen.

Jag befarar att det nästa år går till en annonsskapare, en twittrare eller en bildkonstnär, men jag hoppas på (jag skulle vilja säga kräver) en barnboksförfattare!

Read Full Post »

img_0979På lördag, den 1 oktober 2016, blir det ett katolskt familjeevenemang i Kungsträdgården i Stockholm. Familjemässa med biskoplig djurvälsignelse, ponnyridning, saft och bullar m.m. utlovas. (Kanske bör det påpekas att mässa i det här fallet inte betyder ”utställning”, som barnmässan i Älvsjö, utan gudstjänst!) Bokbord kommer också finnas och vid ett av dem sitter jag och signerar boken Franciskus och djuren av Erich Jooß, som jag har översatt. (Författaren och illustratören bor för långt bort, så ni får hålla till godo med mig!)

Alla djurens vänner hälsas särskilt välkomna, se vidare denna inbjudan!

P.S. Den fjärde oktober är Frans namnsdag och den helige Franciskus festdag. I min bok I helgonens värld finns det ett kapitel om Franciskus och där kan man läsa att han är ”miljöns speciella skyddshelgon och dessutom djurens, de fattigas, tyghandlarnas med flera.”

Read Full Post »

Older Posts »