Oh, vilka vackra frimärken PostNord gett ut! Jag blev tvungen att ta upp min motivsamling igen och komplettera svensk barnlitteratur-albumet med dessa märken. Men varifrån kommer bilderna?
På frimärkenas nederdel står endast E. Beskow (upphovskvinnan), C. Länk (designern) och Postnord 2024. På häftets baksida får man inte heller veta vilka av Elsa Beskows böcker som trädgårdsbilderna är hämtade ur. Det tycker jag är lite synd eftersom frimärken i alla fall förr var något som människor kunde lära sig saker från.
Samlare som jag är har jag beställt förstadagsbrevet (bilden ovan) och sådana filatelistiska kuvert har inte bara en speciell stämpel utan också ett infoblad inuti sig. Jag hade en bestämd känsla av att bilderna kom från mer än en bok och tänkte att jag åtminstone genom informationsbladet skulle få reda på vilka. Men där bedrog jag mig. Den enda bok som nämns som förlaga är Blomsterfesten i täppan.
Nåja, som tur är finns det bibliotek också.
Härmed tillkännages vilka böcker bilderna är hämtade från:
Högst upp till vänster, Brita med vattenkanna: Årets saga (1927)
Andra från vänster, rädisorna motar bort ogräset: Blomsterfesten i täppan (1914)
Tredje från vänster, jordgubbsfamiljen: Lasse-Liten i trädgården (1920)
Fjärde från vänster, blomsterflickor: Lasse-Liten i trädgården
Femte från vänster, Käringtand lyfts upp: Blomsterfesten i täppan
Andra raden, första från vänster, fru Kålhuvud: Lasse-Liten i trädgården
Andra från vänster, blåklinten i spetsen för ängsblommorna: Blomsterfesten i täppan
Tredje från vänster, rädisa, morot och ärtblomma: Blomsterfesten i täppan
Fjärde från vänster, ogräset: Blomsterfesten i täppan
Femte från vänster, plommon: Lasse-Liten i trädgården
Ensamt märke (tredje raden), Pyrola: Blomsterfesten i täppan
Så nu vet ni vilka böcker ni ska leta fram om ni vill läsa utifrån frimärksbilderna! Väldigt fina är de hur som helst och det blir ett nöje att sätta ”Elsa Beskows trädgård” på brev och vykort i sommar.
Alltså, den lilla allmänbildning jag har har jag i mångt och mycket fått från mitt frimärkssamlande i ungdomen (1970–80-talen), genom att bläddra i frimärkskataloger och koppla utgivningsår med jubileer och liknande. Att Postnord inte kan dela ut den post som folk betalat för att få befordrad är förstås en ännu större skandal, men att de inte ens kan få en sådan här sak rätt kommer ju inte långt efter. Jag som trodde att de fått till det den här gången – för märkena är ju riktigt fina! – men ändå lyckas de inte göra riktigt rätt i detta fall heller. Sorgligt!